Antti Majava: Victory of the Sun

När människorna hade kartlagt alla områden på jordklotet räckte det inte länge innan erövrandet av rymden blev en av mänsklighetens viktigaste uppgifter. Bland kosmisterna i 1800-talets Ryssland sågs jordklotet som ett skepp med vilket man kunde resa till Gud.

Namnet på Antti Majavas utställning, Victory of the Sun (Solens seger), syftar på planen om operan Victory over the Sun (Segern över solen) som uppkom under futuristernas första allmänryska förbundsmöte som hölls i Nykyrka sommaren 1913. Operan blev en kulminationspunkt för det konstfenomen som kallades Suprematism. Bland detta fenomens kanske mest kända konstverk är Kazimir Malevitjs extrema abstraktioner, till exempel en svart fyrkant på en vit bakgrund.

Malevitjs Suprematistiska manifest (1915) börjar så här: ”Jag förstår Suprematismen som den rena känslans dominans inom den kreativa konsten. För en suprematist är de visuella manifestationerna av den materiella världen betydelselösa; det viktiga är känslan, som sådan, åtskild från den miljö som väcker känslan.” 1921 skrev Malevitj till sin kamrat Osip Brink: ”Jordklotets yta är inte organiserad; den täcks av hav, berg… Jag vill ersätta naturen med en suprematistisk natur som byggs upp i enlighet med suprematismens lagar.”

Hannah Arendt inleder sin bok Människans villkor (The Human Condition, 1958) genom att beskriva den första satellitens flygning i den tomma och tysta rymden där den kretsar runt jorden. Enligt Arendt beskriver satelliterna och rymdprogrammen ett av det västerländska tankesättets grundläggande drag: att kroppen och jordklotet upplevs som faktorer som inskränker livet och tänkandet.

2016 dominerar människan jordklotets alla ekosystem i och med markanvändningen, klimatuppvärmningen, havsförsurningen och åtskilliga andra förändringar.

Framför oss öppnas ett mänskligt landskap där den planetariska förändringen styrs mer av en fantasifull strävan till abstrakt frihet, spiritualitet och skönhet än av naturkrafterna och det rationella förnuftet.

Konstnär Antti Majava (f. 1977) utnyttjar olika medier och arbetssätt i sitt arbete, från fotografi, video och ljusverk till installationer och målningar. Majavas konst behandlar ofta förhållandena mellan människan och naturen, konstens betydelse i samhället, samt förhållandet mellan konsten och det ekonomiska systemet. Hans verk har visats upp i privata och offentliga utställningar i Finland och utomlands. Majava har tagit examen som magister i bildkonst från Bildkonstakademin och håller på att slutföra sin doktorsavhandling vid Helsingfors universitets doktorandprogram för tvärvetenskaplig miljöforskning (DENVI). Majava arbetar i Helsingfors och Hyrynsalmi och är grundande medlem av Mustarinda-sällskapet och forskningsenheten BIOS.