Nya verk av Silja Rantanen och Outi Pieski livar upp fasaderna på skolbyggnader i Helsingfors 30.9.2025 Silja Rantanen: Katsura, 2024 (granit, betong, 900 x 290 cm). Gymnasiet Lärkan. Foto: HAM/Viljami Annanolli. Två nya offentliga konstverk kuraterade av HAM Helsingfors konstmuseum har färdigställts för skolbyggnader i Helsingfors, finansierade genom procentprincipen: Silja Rantanens Katsura för Gymnasiet Lärkan och Outi Pieskis ČSV áigi för daghemmet och skolan i Mellersta Böle. Silja Rantanen: Katsura, 2024 I det nya konstverket på fasaden till Gymnasiet Lärkan har en stor blyertsteckning tillverkats i cementmosaik. I konstnären Silja Rantanens verk Katsura genomkorsar linjer i grafitfärg den skimrande vita ytan och skapar ett gallerverk i flera plan. Gallret har varit ett återkommande motiv i hennes verk i flera decennier. I det här bildmotivet placerar sig Rantanens uttryckssätt i en dialog med särskilt den modernistiska traditionen och den japanska estetiken. Katsura är en kejserlig villa från 1600-talet i Kyoto som har haft ett betydande inflytande på det rumsliga tänkandet inom modern västerländsk arkitektur. Verkets titel refererar här till gjorda synintryck. Konstnärens verk bygger inte på arkitekturen i det kejserliga palatset utan på observationer från hennes köksträdgård. Rantanen hade gallret som motiv på 1990-talet, och hon började bygga ett staket av bambu i sin trädgård därhemma efter ett besök i Japan. Det arbetet har hittills pågått i tjugo år. För verket på Gymnasiet Lärkan har konstnären tecknat av staketet bit för bit. I slutprodukten kombineras teckningarna: i verkligheten ser staketet inte ut på det sätt som det presenteras i verket. Men det har dock behållit sin naturliga storlek på fasaden. I verket fångas även vinternätternas månsken, vilket får skuggorna av staketet att bölja över snötäcket. ”Det är inte bara mönstret som ger verket dess egenart, utan det gör även gjutningen i cementmosaik, terrazzon.De ingjutna tecknade linjerna ser helt annorlunda ut än de immateriella linjerna på papperet, för att inte tala om på bildskärmen. De är spännande och mustiga, liksom förstenade skapelseögonblick”, säger Rantanen. Silja Rantanen (f. 1955) är en föregångare inom det abstrakta måleriet i Finland. 1986 presenterades hennes verk på Venedigbiennalen, vilken hade temat konst och vetenskap. Hon är känd för sina verk som behandlar det arkitektoniska rummet och observationer. Rantanen har utformat offentliga konstverk för bl.a. Arlanda flygplats i Sverige och Finlands ambassad i Berlin. Katsura är det första verk av Rantanen som beställts till Helsingfors stads konstsamling. Outi Pieski: ČSV áigi, 2025. Grundskolan och daghemmet Keski-Pasila. Foto: HAM/Maija Toivanen. Outi Pieski: ČSV áigi, 2025 I Mellersta Böle synliggörs den samiska kulturen genom konstnären Outi Pieskis verk ČSV áigi (ČSV áika). En ČSV-klocka blänker på fasaden till skolan och förskolan i Mellersta Böle, som har undervisning på samiska, och en komsekula skimrar i den stora aulan inne i byggnaden. I båda verken är tiden närvarande. Utgångspunkten för verken är bokstavskombinationen ČSV. ”Bokstavskombinationen, som uppkom på 1970-talet under den samiska kulturella och politiska rörelsens höjdpunkt, har olika platsbundna och över tid föränderliga betydelser, av vilka den vanligaste är Čájet Sámi Vuoiŋŋa, ”visa den samiska andan”. De här tre bokstäverna är de vanligaste i de samiska språken. ČSV har börjat bli mer allmänt känt i sammanhang som rör ursprungsbefolkningars rättigheter och naturvård, och bokstavskombinationen kan också syfta på en person eller organisation som stöder samerna”, säger Outi Pieski. En del av timmarkeringarna, dvs. hängena, i ČSV-klockan på skolans fasad har smitit ifrån tidens strikta ordning. De gyllene hängena, som ingår i det samiska formspråket, är på väg mot sin egen tid. Komsekulan som hänger i aulans tak skimrar i ljuset av solnedgången. Komsekulan har traditionellt fungerat som barnets beskyddare och den hängs över vaggan eller komsen. I skolan skyddar den eleverna och dagisbarnen. Outi Pieski (f. 1973) är en samisk bildkonstnär som bor och arbetar i Utsjoki. Hennes verk behandlar avkoloniseringen av Sameland, urfolkens rättigheter och förhållandet till naturen. Pieski använder ofta tekniker från samiskt hantverk och konsthantverk, duodji, i sina verk, och dessa kan vara i form av målning, installation, skulptur eller fotografi. Pieskis verk finns representerade i betydande konstsamlingar, och 2024 hade hon en omfattande separatutställning på Tate St. Ives-museet i Storbritannien. Skolan i Mellersta Böle är det första offentliga rum i Helsingfors som har ett verk av Pieski. Verken i skolorna har finansierats genom enprocentsprincipen för konst: En viss del av Helsingfors stads budget för nybyggnads- och renoveringsobjekt har avsatts för att förverkliga ny offentlig konst. HAM Helsingfors konstmuseum fungerar som konstsakkunnig i fråga om konstprojekt och verken infogas i Helsingfors stads konstsamling, som förvaltas och kurateras av HAM. Med hjälp av procentprincipen har över 200 verk kunnat tillföras samlingen. Read next Det från Helsingforsbiennalen välbekanta verket av Keiken-kollektivet får ett permanent hem i Fiskehamnen sep 08, 2025 Helsingforsbiennalens gratisdagar jun 18, 2025 Lek och natur möts i de nya konstverken i Berghälls skolor, utförda av Saara Ekström och Emmi Jormalainen jun 18, 2025
Det från Helsingforsbiennalen välbekanta verket av Keiken-kollektivet får ett permanent hem i Fiskehamnen sep 08, 2025
Lek och natur möts i de nya konstverken i Berghälls skolor, utförda av Saara Ekström och Emmi Jormalainen jun 18, 2025