Fredrik Pacius

Fredrik Pacius (1809-1891) var en tyskfödd violinist och kompositör som 1835 inbjöds till Helsingfors från Stockholms hovkapell för att bli musiklärare vid universitetet. Pacius stannade i Finland och kom att påverka landets musikliv på många sätt. Han komponerade den första finska operan, Kung Karls jakt som baserade sig på ett libretto av Zacharias Topelius 1852, samt en hel del orkester- och ceremonimusik. Pacius förtjänster som introduktör av europeisk musik i Helsingfors och som musikpedagog var betydande. Mest är Pacius dock känd för att han tonsatte Runebergs Vårt land. Vårt land uppfördes första gången i maj 1848 på studenternas Florafest, och när sången slutligen försågs med finsk text av Paavo Cajander på 1890-talet, blev den hela folkets egendom och Finlands nationalsång. Emil Wikströms porträttbyst av Pacius avtäcktes i Kajsaniemiparken 1895. Pacius änka Nina Pacius och Zacharias Topelius hedrade tillfället med sin närvaro. Porträttet av Vårt lands tonsättare är en realistisk porträttbyst i brons på ett postament av granit.

Bildhuggaren Emil Wikström (1964-1942) studerade i Tammerfors bildkonstskola, Ateneum, och konstakademierna i Wien och i Paris. Han blev snabbt en av Finlands mest eftertraktade skulptörer. Hans konst inspirerades av det fosterländska kulturarvet och folkdiktningen, och detta var något som tilltalade finländarna. Wikström fick betydelsefulla uppdrag att utföra: Ständerhusets fris och minnesmärkena över Elias Lönnrot och J.V. Snellman. Han har också gjort granitbjörnen på Nationalmuseets trappor och Lyktbärarna på Helsingfors Järnvägsstation.

Verket ingår i HAM Helsingfors konstmuseums samling.