Skip to content

Tove Janssons fresker

Tove Jansson: Juhlat kaupungissa, 1947. © Tove Janssonin kuolinpesä. Kuva: HAM / Hanna Kukorelli.
Tove Jansson: Fest i staden, 1947. HAM Helsingfors konstmuseum. © Moomin Characters™. Foto: HAM / Hanna Kukorelli.

Tove Janssons fresker Fest på landet (1947) och Fest i stan (1947) hör till HAM Helsingfors konstmuseums samling och visas permanent för besökarna.

År 1947 öppnades personal- och representationsrestaurangen Stadskällaren i Helsingfors stadshus. Enligt tidens anda beställde man ”konstutsmyckning” av Tove Jansson för restaurangens väggar. Beställaren var vice stadsdirektör Erik von Frenckell, Toves goda väns och teaterchef  Vivica Bandlers far. 

För beställningen skisserade Tove Jansson två stora väggmålningar med festmotiv. Efter att planerna godkändes förverkligade Jansson det egentliga målningsarbetet snabbt, inom sex månader. I början fick hon hjälp av konservatorn Niilo Suihko som hade studerat freskomålning i Italien. Målningarna Fest på landet och Fest i stan är en kombination av al fresco och al secco-teknikerna och Toves far, skulptören Viktor Jansson kom även med idén för det tekniska genomförandet. 

Janssons tidigare lärare, målaren Johannes Gebhard gav henne rådet att placera freskerna i Stadshuskällaren inom låga metallramar så att de kunde tas bort från väggen vid behov. Detta råd visade sig värdefullt, eftersom man ville flytta verken från stadshuset, först till det svenskspråkiga arbetarinstitutet Arbis i Tölö på 1970-talet och sedan på 2010-talet till HAM Helsingfors konstmuseum i Tennispalatset.

Numera hör målningarna till HAM:s samling och visas permanent för besökarna.

Helsingin kaupungintalo, ravintola Kaupunginkellari. Tove Jansson ja Niilo Suihko maalaavat freskoa Juhlat maalla. © Helsingin kaupunginmuseo / Foto Roos
Tove Jansson målar fresken Fest på landet, 1947. Foto: Helsingfors stadsmuseum © Foto Roos

Utgångspunkten för Janssons konst var ofta hennes eget liv och människor som stod henne nära. På fresken Fest i stan målade hon ett självporträtt, flera bekanta personer och kärleksobjekt Vivica. I båda målningarna gömde Jansson också en muminfigur bland blommorna, vilket sägs ha varit beställaren Erik von Frenckells speciella önskemål. Härefter började mumintrollen också dyka upp i Janssons andra offentliga målningar.

Jag vet att jag lever kraftfullare än nånsin just nu, och kanske blir den här sista frescen det bästa jag gjort trots – eller tack vare? sin tyngd. Och hittar jag inte fram dit jag vill i den, så kommer det senare.” – Tove Janssons brev till Vivica Bandler, 1947

Tove Jansson: Juhlat maalla, 1947. © Tove Janssonin kuolinpesä. Kuva: HAM / Hanna Kukorelli.
Tove Jansson: Fest på landet, 1947. HAM Helsingfors konstmuseum. © Moomin Characters™. Foto: HAM / Hanna Kukorelli.

Tove Jansson (1914–2001) var verkligen en tusenkonstnär. Hon var bildkonstnär, författare, serietecknare, illustratör och manusförfattare och är bäst känd som mumintrollens skapare. Förutom freskerna presenterar HAM också andra verk av Tove Jansson i det förnyade Tove Jansson-galleriet.

Sök