Petri Ala-Maunus och Mauno Markkula: Flammande himmel

I HAM:s nya samlingsrum presenteras Helsingforsbornas konstsamling på ett mer omfattande och innovativt sätt. Basen utgörs av Bäcksbackas samlingar, där Mauno Markkula ingår som en av nyckelkonstnärerna. Nu får Markkulas verk från 1940–1950-talet ta plats i en intressant dialog med Petri Ala-Maunus målningar från 2010–2020-talet. Utställningen leder besökarna in i overkliga landskap mitt bland färgstormar.

Utställningen för samman 46 målningar av Mauno Markkula, av vilka en del den breda allmänheten nu får se för första gången. Inspirerad av Markkulas verk har Petri Ala-Maunus målat omkring 30 nya verk för utställningen. De nya verken är namngivna i enlighet med Markkulas målningar och utförda i samma skala.

På utställningen får vi se tre storskaliga landskapsmålningar av Petri Ala-Maunus: Den i HAM:s samlingar ingående Übernatur (2013), den 12 meter långa Pastoral Purgatory (2024) samt Den sista viljan (2025), som även är omslagsbild på musikern och författaren Marko Annalas roman Ylva, utgiven förra året.

Sambandet mellan konstnärerna visar sig även i självporträtten: Mauno Markkulas allvarstyngda självporträtt i mörka toner från 1944 ställs mot en serie med flera tiotal självporträtt av Petri Ala-Maunus. Ala-Maunus började med självporträtt 2017 och han har sedan dess målat eller tecknat ett självporträtt varje dag i nio års tid.

Petri Ala-Maunus

Petri Ala-Maunus (f. 1970) är känd för sina storskaliga, detaljerade landskapsmålningar. Han började måla landskap under en tid då motivet
ansågs gammalmodigt. I landskapet såg Ala-Maunus en möjlighet att utforska mänsklighetens stora känslor: förundran, melankoli och högstämdhet. Hans verk återger inte verkliga platser utan snarare fiktiva landskap, inspirerade av konsthistoria, naturupplevelser, fotografier och skivomslag.

Mauno Markkula

Mauno Markkula (1905–1959) hörde till sin tids mest egenartade konstnärer. De livfulla nyanserna av rött, gult och grönt gav konstnären smeknamnet ”färgernas mystiker”. För Markkula var landskapet framför allt en upplevelse, inte en direkt vy. Han var en flitig vandrare och iakttagare av naturen, men han målade sällan utomhus. Verken föddes genom hans inre syn, av erfarenheter som hade mognat i hans sinne.

Utställningen är kuraterad av HAM:s chef för utställningar Kati Kivinen och HAM:s kurator Aki Pohjankyrö.

Utställningen har fått stöd av Museiverket.