Johan Vilhelm Snellman

År 2006 blir det 200 år sedan J.V. Snellmans födelse och 125 år sedan hans död.

J.V. Snellman (1806-1881) var filosof, statsman och publicist. Han är en av de statsmän som lade grunden till det självständiga Finland. Snellman betonade det finska språkets ställning och bildningens betydelse för en ökad nationell medvetenhet och aktionsberedskap som förutsättning för en verksam stat. Han slutförde myntreformen som gav Finland ett eget mynt, marken.

Snellman var på 1800-talet en av våra viktigaste tänkare och tillhör Finlands mest betydelsefulla stormän. Snellmans viktigaste filosofiska förebild var Hegel, vars ideér han tillämpade i sina skrifter om staten och filosofin. Han var professor i filosfofi vid universitetet och utvecklade egen vetenskapsteori med Hegels idealistiska filosofi som grund. Han påverkade det finländska samhällets progression och utvecklade också universitetets olika vetenskapsgenrer. Han följde aktivt och kritiskt med den europeiska livsstilen men betonade samtidigt sin finskhet.

År 1913 ordnades en tävling om Snellmans minnesmärke och Emil Wikström (1864-1942) och Eliel Saarinen vann med sitt gemensamma förslag. Saarinen och Wikström sammarbetade en hel del under denhär tiden, t.ex. Finlands paviljong i världsutställningen i Paris 1900, björnen på Nationalmuseets trappor, björnen i Hvitträsk och lyktbärarna på järnvägsstationen har förverkligats genom deras samarbete. Wikström var föregångare i bronsgjuteri. Statynämnden bad om tre erbjudanden för gjutningen av statyn: av ett danskt gjuteri, Wikströms egna gjuteri vid namnet Taito och av Oy G.W. Sohlberg Ab i Helsingfors, som sedan fick arbetet.

För att kunna förverkliga minnesstatyn ordnades en medborgarinsamling. Gipsen var färdig 1915, men penninginsamlingen gick långsamt och försenades av kriget och statyn kunde avtäckas först på Snellmansdagen den 12.5.1923. Wikström gjorde en monumental och värdig, sittande Snellman med realistiska drag. Arkitekten Eliel Saarinen ritade postamentet och planerade statyns omgivning. I granitsockeln finns fortfarande spår från bombardemangen i Helsingfors under andra världskriget. Också själva statyn bär spår av splitter som trängt igenom plåten.

Inför det kommande jubilemsåret har statyn rengjorts av en konservator under sommaren 2005. Verket ingår i HAM Helsingfors konstmuseums samling