Surrealistisk midsommartstång

Jan-Erik Andersson (f. 1954) är känd som en konstnär som använder sig fritt av olika medier och tekniker och hans konst kritiserar samt utmanar många fenomen inom nutidskonsten. Andersson har speciellt fäst uppmärksamhet vid bristen på glädje och humor i konsten som enligt honom väl kan respektera även traditionella skönhetsvärden. Jan -Erik Andersson är ett exempel på en konstnär som trots en lätthet och spontanitet i sin konst närmar sig sina motiv med stort allvar och närapå vetenskaplig noggrannhet.

Han har även verkat som kritiker och utställningskurator, därtill har Andersson verkat i samarbete med arkitekt Erkki Pitkäranta och förverkligat flera gemensamma, nydanande projekt. Utgångspunkten för verket har varit den traditionella ”majstången” från skärgården, midsommarstången. Den tillverkades i delar i Åbo och i stången finns flera delar som rör sig i viden. Motiven är färggranna, springande och cyklande figurer.

Själva stången är vitmålad och delarnas färgsättning utgår från grundfärgerna. Cyklisterna pekar mot horisonten och symboliserar människans vilja att nå det omöjliga. Barnen som jagar varandra bottnar i Anderssons skolminnen där man lekte polis och tjuv. Ibland jagade flickorna pojkarna och ibland tvärtom ; den eviga leken mellan könen.

Kvartersgården Rastis är gott exempel på samarbetet mellan konstnär och arkitekt redan i byggnadens planeringsskede.
Midsommarstången är en naturlig uppföljning av verkhelheten ”Holmen där regnbågen bor” som Andersson förverkligat inne i huset i samförstånd med arkitekt Karl-Johan Slotte.

Verket hör till Helsingfors konstmuseums samling.